Tomheten efter mitt älskade barn finns kvar
Igår kände jag mig extremt tom, det känns som att det fattas något hela tiden.
Det känns som att jag bara går för att gå inte för någon speciell anledning. Jag försöker hålla mig för att inte gråta.
Jag vill bara få hålla i henne, se henne växa upp.
Varför togs mitt älskade barn ifrån mig??
Jag kommer aldrig kunna få ett svar på det, kommentarer från folk kommer.
- Du måste försöka gå vidare, var inte ledsen bla. bla.
Men hur skulle ni ha gjort? Ge inte råd som ni själva inte ens kan föreställa er för hur det känns för en mamma att förlora sitt barn.
Jag beundrar de kvinnor som trots att de förlorat sitt barn lyckas finna sin ro. Jag kan inte ens föreställa mig att förlora mitt barn när dem är mycket mycket äldre en mitt.
Kommentarer
Postat av: Natalie ss Rantanen
Hej, jag vill bara skriva att jag tycker att du är hur stark som helst och att du gör detta helt fantastiskt. m.v.h Natalie
Postat av: barbie
koukla mou.. min ise ledsen:(
katalaveno att du går igenom en jobbig period nu.
hur länge sen vare du förlora?
ska du göra fler barn?
mitt inlägg handla bara om idioter som skaffar barn och som skiter i barnen, misshandlar osv. som inte är kapabla att ta hand om dem..
eru från sthlm?
Postat av: Anonym
och ja.. "rättvisan" knullar oss..
Trackback